Botniabanan lönsam för miljön redan efter två års trafik
Att bygga norrlandskustens nya järnväg Botniabanan blir en bra affär för miljön, enligt nya siffror. Redan efter ett till två års drift beräknas banan ha minskat utsläppen av koldioxid från bilar, båtar och flyg lika mycket som allt som släpps ut från hela järnvägsbygget under byggtiden. Därefter blir banan en ren miljövinst. Botniabanan blir det första trafikprojektet som prövas enligt den nya miljöbalken.
Miljödepartementet har som ett led i miljöprövningen ställt ett antal frågor till Banverket. Bland annat begärde man en redovisning av den totala miljöpåverkan jämfört med att inte bygga banan.
Banverket har därför låtit göra beräkningar av alla utsläpp från alla maskiner under hela byggtiden. Det har sedan jämförts med den överflyttning av trafik från landsväg, flyg och sjöfart som Botniabanan enligt prognoserna förväntas medföra. Varje år beräknas Botniabanan minska koldioxidutsläppen från trafiken med 54.000 ton. Redan efter ett till två års drift har Botniabanan därmed minskat utsläppen från trafiken mer än vad som motsvarar utsläppen från hela bygget.
- Det betyder å andra sidan att det är viktigt att vi får chansen att klara tidsplanen så att miljönyttan blir största möjliga, säger Botniabanans miljöchef Marie Berglund.
Banverket har även låtit göra kompletterande studier av säkerhetsfrågorna. De visar att banan kommer att minska riskerna för trafikolyckor i hela regionen. I Umeå har man särskilt studerat passagerna med så kallat farligt gods, till exempel drivmedel och rengöringsmedel. Sådant går redan idag genom bland annat Umeå.
Med Botniabanan beräknas ungefär en femtiondel av vad som passerar till exempel Gävle eller Örebro passera Umeå. En fördjupad analys visar att den sträckning som Banverket har valt i Umeå ger den lägsta risknivån, om man betraktar järnvägssystemet som helhet. Orsaken är att man med Botniabanan kommer att bygga bort alla plankorsningar och modernisera den befintliga järnvägen i staden.
Banverkets kompletteringar skickas nu på remiss till kommuner och centrala verk. Därefter ska regeringen ta ställning till om man kan ge Banverket så kallad tillåtlighet eller inte. Om regeringen ger klartecken, kan Banverket gå vidare och upprätta järnvägsplaner. Botniabanan beräknas då stå klar att tas i drift år 2006. Banan beräknas kosta 8,2 miljarder kronor (97 års penningvärde) att bygga.
För mer information:
Ola NilssonInformationsansvarig
090-15 59 71
070-698 49 71
Kristina FalkBiträdande projektchef
070-573 52 14
Information om Botniabanan:
www.botniabanan.nuAllmän information
om Banverket:
www.banverket.se