Miljökonsekvensbeskrivning i järnvägsplan Örnsköldsvik - Husum del 3 och 4 Lill-Mosjön - Husum omfattande delsträckorna:
51 Arnäsvall - Strann-Nyland 52 Strann-Nyland - Lill Mosjön 53 Lill Mosjön - Husum 54 Industrispår Husum
En ny järnväg längs Norrlandskusten har utretts en längre tid och denna miljökonsekvensbeskrivning för järnvägsplan berör sträckan Örnsköldsvik-Husum, del 3 och 4. Efter banutredningen valdes en korridor, alternativet H3, vilken har legat till grund för järnvägsplanen. På ett par ställen har justeringar av linjen gjorts.
Miljökonsekvensbeskrivningen ingår som en del av beslutsunderlaget i järnvägsplanen för Botniabanan delen Örnsköldsvik-Husum, del 3 och 4 (Lill-Mosjön-Husum).
Miljökonsekvenserna under järnvägens driftstid beskrivs i avsnitten Hälsa, Miljö, Hushållning med naturresurser samt Säkerhet. Konsekvenserna under byggtiden tas upp i avsnittet Störningar och påverkan under byggtiden.
Järnvägens negativa konsekvenser består främst i förändringar av boendemiljön och landskapsbilden på de delar där järnvägen passerar öppna landskapsrum och påverkan på naturmiljö. Även kulturmiljöer berörs på ett par ställen och järnvägen kommer att leda till mer buller.
Små eller inga konsekvenser bedöms uppkomma vad gäller vibrationer, luftföroreningar, elektromagnetiska fält, ljusstörningar, rekreation och friluftsliv, jord- och skogsbruk, vattenresurser, materialtäkter och rennäring.
Järnvägen har positiva konsekvenser för energiförbrukning och luftföroreningar genom att transporter på väg kan flyttas över till järnväg.
Hälsa
För boende längs spåret kommer boendemiljön att förändras på flera sätt, dels genom buller, men också genom att järnvägen med dess bankar utgör en visuell och fysisk barriär. Spårområdet som tas i anspråk medför dessutom inlösen av fastigheter i några fall. I Kasa och Gideåbacka bedöms konsekvenserna för boendemiljön som stora, men sammantaget bedöms konsekvenserna längs sträckan som måttliga.
Området är idag inte påverkat av buller från järnväg. Efter föreslagna åtgärder (skärmar, fönster- och uteplatsåtgärder) erhåller samtliga bostäder, utom de som löses in, ljudnivåer under rekommenderade riktvärden. Åtgärder krävs för att sänka ekvivalentnivån utomhus vid ett tjugotal hus, maximalnivån inomhus i ca 90 hus och maximalnivån utomhus vid ca 100 hus. Konsekvenserna bedöms sammantaget som måttliga då en ny störningskälla tillkommer.
Avseende vibrationer, elektromagnetiska fält och ljusstörningar bedöms konsekvenserna bli små eller inga alls. Överflyttning av gods- och persontransporter från bil till järnväg förväntas ge minskade utsläpp till luft, dvs positiva konsekvenser avseende luftföroreningar.
Miljö
I Kasa och Gideåbacka bedöms det bli stor påverkan på landskapsbilden där järnvägen går på höga bankar genom de öppna dalgångarna. Landskapet är öppet och marken aktivt brukad. Dalgången i Kasa är bred och järnvägen kommer att läggas på en hög bank som terrängmodelleras så att det blir flacka, brukningsbara slänter. Banken kommer att dela landskapsrummet i två delar. Även i Gideåbacka kommer järnvägen att läggas på bank med flacka slänter vilket helt kommer att förändra terrängen i den lilla dalgången. I Dombäck och Husum bedöms konsekvenserna bli måttliga eftersom järnvägen här kommer att gå på broar. I Husum kan en bro och station med attraktiv utformning innebära positiva konsekvenser för stadsbilden. I övriga partier bedöms påverkan som liten varför de sammantagna konsekvenserna för landskapsbilden bedöms som måttliga.
Ett område av riksintresse för naturvården, Gideälven, passeras liksom flera andra vattendrag med känsliga naturmiljöer. Större delen av sträckan går dock genom skogsmark utan särskilda bilogiska värden. Långa broar över vattendragen och andra lösningar som minskar järnvägen negativa påverkan har föreslagits. Sammantaget bedöms konsekvenserna för naturmiljön som måttliga.
Kulturmiljöer berörs vid Banafjälsån, Gideåbacka och Mon i Husum. Det rör sig dels om fornlämningar i form av fångstgropar och möjliga boplatser, dels kulturmiljöer bestående av bebyggelse. Sammantaget bedöms konsekvenserna för kulturmiljön som små.
Järnvägen kan innebära viss negativ barriär- och bullerpåverkan på rekreations- och friluftsområden av lokalt intresse men inga områden av stort intresse påverkas av järnvägsdragningen.
Hushållning med naturresurser
Masshanteringen inom projektet blir omfattande. Överskottsmassor (200 000 m3 jord- och 100 000 m3 bergmassor) föreslås placeras i tippar i järnvägens närhet. Genom noggrant val av placering bedöms påverkan på omgivningen bli liten. Åtgärder i detaljprojekteringsskedet måste redovisa hur konsekvenserna på främst natur- och kulturmiljö samt landskapsbild kan begränsas ytterligare. Sammantaget bedöms konsekvenserna som måttliga.
Konsekvenserna för jord- och skogsbruk, vattenresurser, materialtäkter och rennäring bedöms som små eftersom de endast berörs marginellt eller inte alls.
Den överflyttning av transporter från väg till järnväg som kan ske genom projektet leder till minskad energiåtgång.
Riksintresse
Gideälven nedströms Gideåbacka är av riksintresse för naturvården. Denna del är oreglerad och utgör reproduktionsområde för kustharr samt uppvandringsområde för havsöring. Påverkan bedöms främst kunna ske under byggtiden, då risk för viss grumling föreligger.
Säkerhet
Sannolikheten för att en stor olycka med farligt gods ska inträffa i någon tätort eller i närheten av bebyggelse utmed Botniabanan är så liten att den är närmast försumbar. Riskanalysen pekar dock på vikten av skadeförebyggande åtgärder eller skyddsåtgärder. Detta beaktas under detaljprojekteringen.
Störningar och påverkan under byggtiden
Själva byggprocessen av en ny järnväg kommer under den ca 2 år långa byggtiden att orsaka störningar och påverkan på närliggande bebyggelse, människor, natur- och kulturmiljöer m m. Dessa störningar kan i många fall vara större än den från den permanenta anläggningen.
I MKB:n ställs krav på ett miljöprogram som ska utarbetas under bygghandlingsskedet. Miljöprogrammet består av en generell och en projektspecifik del. Detta kommer sedan att ingå i förfrågningsunderlaget och vara underlag för entreprenörens miljöplan.
Avsikten med MKB-avsnittet om Störningar och påverkan samt med Miljöprogrammet är att minimera störningarna under byggtiden samt bygga så miljöanpassat som möjligt. Sammantaget kommer dock störningarna att vara betydande. En information till allmänheten under byggtiden är av stor vikt för att man i förväg ska veta vilka störningar som kommer att uppstå.