Banverket beslutar att förorda alternativ G för upprättande av järnvägsplan och fortsatt arbete med projektering. Beslutet grundas på att såväl funktion, kostnad, samhällsekonomisk nytta som miljöintrång har beaktats och värderats.
Alternativ G är 32,6 km långt varav 26,6 km är nybyggnad och 6 km är ombyggnad av den befintliga Ådalsbanan. Sträckan innehåller två tunnlar på totalt 8 km genom Åtskottsberget och Namntalhöjden. Broarna över Ångermanälven och Offersjön har en totallängd på 2 km. Byggkostnaden beräknas till 1470 Mkr, som är den lägsta för de olika alternativen.
En viktig faktor vid val av korridor är hur utredningsalternativen påverkar de framtida utbyggnadsmöjligheterna för Ådalsbanan i anslutning till Botniabanan. Största handlingsfrihet för framtiden får man om Botniabanan passerar Ångermanälven norr om Kramfors flygplats. Det läget medger en utbyggnad av Ådalsbanan i ny gen sträckning (UA1c) med god samhällsekonomisk lönsamhet eller upprustning av den befintliga Ådalsbanan. För trafikering från Botniabanan in på Ådalsbanan mot Långsele kan ett så kallat triangelspår anläggas i höjd med flygplatsen. Bland annat förordar Kramfors kommun och Länsstyrelsen i Västernorrland ett alternativ norr om Kramfors flygplats och framförallt då alternativ G.
Ur miljösynpunkt skiljer sig alternativ G från de övriga genom att bättre följa landskapets form och struktur. Alternativet går norrut från Ångermanälven via Trångtobergets sluttning upp till Offer och vidare mot Offersjön och Harasjön. De övriga alternativen är sämre anpassade till landskapet. De följer till stor del i skärning riksintresset Leåns dalgång och går mer eller mindre i närhet av och med barriärverkan mot sjöarna, bland annat Dämstasjön. Dämstabygdens kulturhistoriska samband berörs inte av alternativ G. Däremot påverkas miljön i Gålsjöbruks fritids- och rekreationsområde vilket Banverket tagit hänsyn till i den totala värderingen av alternativets effekter. Kompletterande studier visar att alternativet kan förbättras med avseende på bullerpåverkan, intrång i boendemiljön, bland annat vid Solum, samt inverkan på naturmiljön.
Banverket har valt att arbeta efter intentionerna i den nya Miljöbalken trots att lagstiftningen inte trätt i kraft under utredningstiden. Detta har inneburit att samråd hållits med berörda myndigheter, kommuner, allmänhet och organisationer, med totalt fyra referensgruppsmöten och tre informationsmöten med allmänheten. Totalt har ett femtiotal yttranden inkommit från kommuner, myndigheter, allmänhet och föreningar. Likaså har markundersökningar genomförts i större omfattning än vad som tidigare varit brukligt i utredningsskedet bland annat bedöma alternativens konsekvenser och tekniska och miljömässiga genomförbarhet.
Botniabanan som helhet kommer aktivt att medverka till uppfyllelse av tre miljömål - "frisk luft", "bara naturlig försurning" och "begränsad klimatpåverkan". Miljöbalkens hänsynsregler och de nationella miljömålen har varit viktiga grundstenar i utredningsarbetet. Ett exempel är att god massbalans eftersträvas, vilket gör att över- och underskottsmassor ska minimeras. I alternativ G är mängden överskottsmassor lägst, cirka 340 000 m3. Ser vi på alternativ E har det tre gånger så mycket och alternativ A1 sju gånger så mycket överskottsmassor.
I utredningsskedet görs i första hand avvägningar mellan allmänna intressen, medan enskilda intressen kommer att få större betydelse i kommande järnvägsplan- och detaljprojekteringsskede. Banverket anser att G sammantaget är det alternativ som bäst uppfyller kraven på god miljö, ekonomi och funktion för Botniabanan. Alternativet innehåller också potential till förbättringar vad gäller naturmiljö, bullerpåverkan och boendeintrång i det fortsatta arbetet med järnvägsplanen.
För ytterligare information, kontakta: Projekteringsledare Mats Svensson, tel. 060-18 36 71, 070-326 32 82.