Sök på botniabanan.se

Beslut Stor Degersjön - Gålnäs

Botniabanan
1999-04-15
GD 99-1637/92
BRN 98-917/51
Handläggare, Kristina Falk

Val av alternativ för utbyggnad av Botniabanan,
delen Stor Degersjön - Gålnäs omfattande delsträckorna:
31 Stor Degersjön - Kornsjösjön
32 Kornsjösjön - Gålnäs

Beslut på grundval av Järnvägsutredning.


Innehåll
1. Banverkets beslut
2. Allmänt om Botniabanan
3. Beslut som föregått järnvägsutredningen
4. Metodik
5. Kommunal planering
6. Samråd
7. Utredningsalternativen
8. Synpunkter vid utställelse
9. Nationella miljömål och miljöbalkens hänsynsregler
10. Banverkets bedömning
11. Tillåtlighetsprövning
12. Riktlinjer för fortsatt arbete

Kartor ur allmänt kartmaterial,
© Lantmäteriverket, 1999. Dnr 507-98-2703

1. Banverkets beslut
Banverket beslutar att välja korridor AF Öst med möjlig passage väster eller öster om Åtessjön, se bilaga 4a, för fortsatt arbete med projektering och upprättande av järnvägsplan.

Vid val av alternativ har funktion, kostnad, samhällsekonomisk nytta och miljöintrång beaktats och värderats i enlighet med vad som redovisas nedan. Banverkets bedömning, vid en sammanvägning av dessa aspekter, är att den valda korridorer gör det möjligt att bygga järnvägen i ett sådant läge och med ett sådant utförande att ändamålet med järnvägen vinns med minsta intrång och olägenhet utan oskälig kostnad.

2. Allmänt om Botniabanan
Väl fungerande järnvägskommunikationer i Norrland är en viktig förutsättning för att näringslivet i norra Sverige ska kunna vara konkurrenskraftigt, bl. a. på den internationella marknaden. Avsaknaden av en järnväg längs Norrlands relativt tätbefolkade kuststräckor begränsar möjligheterna till en effektiv trafik-försörjning. Syftet med Botniabanan är att skapa en järnväg av nationell betydelse genom Norrland, av samma standard som i övriga Sverige. I ett större perspektiv blir Botniabanan en integrerad del av ett utvecklat transeuropeiskt järnvägsnät, som binder samman de nordliga delarna av Norge, Sverige, Finland och Ryssland med övriga Europa. Botniabanan blir en viktig länk i det framtida järnvägssystemet. Tillkomsten av Botniabanan innebär att trafiksystemet till och från Norrland effektiviseras och gör järnvägsalternativet attraktivt och konkurrenskraftigt. Botniabanan kan på ett avgörande sätt skapa bättre förutsättningar för näringslivet i Norrland och dessutom bidra till en regional samverkan och balans.
Miljömässigt blir vinsterna betydande genom den avlastning av vägtrafiken som blir möjlig i fråga om såväl person- som godstransporter. För godstrafiken utgör Botniabanan en naturlig del i ett framtida tungtrafiknät för näringslivets transporter. Detta nät tillåter trafik med tunga, långa och snabba godståg.

Byggande av Botniabanan regleras i ett avtal tecknat den 27 nov 1997 mellan staten och regionen. Avtalet trädde i kraft 1 juli 1998 efter samtliga aktörers godkännande. Som gemensamt bolag för finansiering och byggande inrättades "Botniabanan AB".

3. Beslut som föregått järnvägsutredningen
Järnvägsutredningen har föregåtts av övergripande studier för hela Botniabanestråket som visat på god lönsamhet för projektet, bl a "Botniabanan - ett lönsamt projekt, RNP1996:4". Regeringens beslut om Botniabanan föregicks av utredningen SOU 1996:95.

På sträckan Kramfors-Nyland-Kornsjö gjorde Banverket under 1997 en förstudie som remissbehandlades under slutet av 1997.
I Banverkets beslut 1998-02-23, anges bl a att järnvägsutredning ska genomföras på sträckan Stor Degersjön-Kornsjö-Gålnäs och att förstudiens översiktliga karaktär inte ger tillräcklig noggrannhet för att välja bort något alternativ, varför samtliga korridorer som angivits i förstudien ska studeras vidare med vissa utvidgningar. Utvidgningarna gäller en sträckning norr om Kornsjösjön, samt väster om E4 vid Norrtjärnssjön och Åtesjön.

4. Metodik
Järnvägsutredningen för Stor Degersjön-Gålnäs (BOTNIA 1998:05, oktober 1998) utfördes under sommaren och vintern 1998.

Järnvägsutredningens syfte är att utreda och konsekvensbeskriva alternativa korridorer för Botniabanan på sträckan Stor Degersjön- Gålnäs samt att utgöra underlag för val av en begränsad korridor som därefter kan projekteras inom ramen för Järnvägsplan.

I utredningsarbetet har ambitionerna varit att fokusera på alternativens tekniska och miljömässiga genomförbarhet, samt på de alternativskiljande konsekvenserna. I detta utredningsskede görs i första hand avvägningar mellan allmänna intressen, medan enskilda intressen kommer att få större betydelse i efterföljande järnvägsplan och senare detaljprojektering.

För att bedöma de olika alternativens konsekvenser och genomförbarhet avseende geoteknik, geologi, geohydrologi samt miljöpåverkan har det genomförts geoundersökningar i större omfattning än vad som tidigare varit brukligt i utredningsskedet.

Banverket har valt att arbeta efter intentionerna i miljöbalken och de ändrade reglerna i lag om byggande av järnväg, trots att lagstiftningen inte hade trätt i kraft under själva utredningstiden. För järnvägsutredningen innebär detta bl a att utökade samråd har hållits med berörda myndigheter, kommuner, allmänhet och organisationer. Vidare har en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) utarbetats, vilken har godkänts av berörd länsstyrelse. Järnvägsutredning och MKB har därefter kungjorts och varit utställda. Som en grund för utredningsprocessen ligger miljöbalkens hänsynsregler och de nationella miljömålen.

5. Kommunal planering
Örnsköldsviks kommun har under järnvägsutredningen utarbetat en skiss till fördjupad översiktsplan för området som berörs av denna sträcka. Kommunens skiss till fördjupad översiktsplan har varit ute på samråd parallellt med järnvägsutredningen. Efter bearbetning och Banverkets beslut om val av alternativ kommer kommunen att fullfölja arbetet med den fördjupade översiktsplanen, som sedan kommer att ställas ut.

6. Samråd
Det utökade samrådsförfarandet medför att järnvägsutredningen har bedrivits med stor öppenhet. Totalt har 5 st referensgrupps-möten hållits och 5 st samråds- och informationsmöten med allmänheten. Genom hela utredningen har en dialog hållits mellan enskilda och projektets representanter. Genomförda samrådsaktiviteter beskrivs i bilaga 3.

7. Synpunkter vid utställelse
Järnvägsutredning och MKB ställdes ut under tiden 4/11-16/12 1998. Sammantaget har ett sjuttiotal yttranden inkommit från kommuner, myndigheter, allmänhet och föreningar. De inkomna synpunkterna redovisas mer utförligt i bilaga 1 och 2.

Länsstyrelsen i Västernorrlands län förordar i första hand något av F-alternativen och därefter A. F-alternativen anses vara att föredra, då A bedöms medföra de största konsekvenserna för boendemiljö och odlingslandskap, medan alternativ F går i en miljö som redan är påverkad av E4. Alternativ B anses kunna utgå på grund av förhåll-andevis höga byggkostnader i kombination med sämre funktion. Länsstyrelsen betonar även Botniabanans förtjänster när det gäller möjligheterna att uppnå ett långsiktigt hållbart transportsystem, samt att utveckla regionen genom att de lokala arbetsmarknaderna vidgas.

I Örnsköldsviks kommuns yttrande över järnvägsutredningen förordas alternativ F med tillägget att korridoren bör breddas norr om Hinnsjön och söder om Kornsjö för att i nästa skede av processen finna bästa möjliga lösning för miljö och funktion till lägsta möjliga kostnad. Lämpligen bör korridoren vara så bred att den möjliggör både det västliga och östliga alternativet vid Åte och att fortsatt utredning får avgöra lämpligaste lösning.
Kommunen finner det inte motiverat att gå vidare med alternativ A på grund av konsekvenserna för Nätraåns dalgång. Även alternativ B är en mindre lämplig lösning på grund av de höga byggkostnaderna, den sämre funktionen och konsekvenserna för naturmiljön.

I kommunens yttrande över de kompletterande studier som utförts under remisstiden anser man att alternativ AF har löst en del av de frågor som ställdes vad gäller sträckningen norr om Hinnsjön. Alternativ AF Öst förordas och kommunen hemställer att korridoren längs Åtessjön breddas för att även sträckningar öster om Åtessjön ska kunna prövas i det fortsatta arbetet.

SJ förordar i första hand alternativ A, förutsatt att den längsta stationssträckan kan förbättras kapacitetsmässigt inom ban-korridoren och till rimlig kostnad. Man ser även möjligheter med alternativ F. Därför anser SJ att både A och F bör utredas närmare med avseende på kapacitet och att resultaten av dessa studier får avgöra lämpligaste alternativ.
Alternativ B får en så väsentligt sämre funktion på grund av ogynnsam stationsplacering att det bör avfärdas.

Vägverket Region Mitt vill ur strikt väghållarsynpunkt inte förorda något alternativ, men ser utifrån sektorsrollen stora fördelar med alternativ A, då detta alternativ är kortare än övriga och därmed ger den största samhällsnyttan.

Länstrafiken i Västernorrlands län påpekar att yttrandet enbart rör rena trafikerings- och kundfrågor. Länstrafiken förordar alternativ A eftersom denna sträckning har förutsättningar att ge den kortaste restiden och den mest komfortabla resan.

Militärbefälhavaren i norra militärområdet har inget att erinra beträffande järnvägsutredningen.

I remissvaren från boende inom utredningsområdet förordas ofta alternativ B, eftersom denna korridor medför minst påverkan på boendemiljöer. Många uttrycker även en oro inför framtiden när det gäller möjligheterna att fortsättningsvis driva jord- och skogsbruk på mark som genomkorsas av respektive korridor, samt hur projektet kommer att påverka vattentäkter och boendemiljön.

I många remissvar, däribland Länsstyrelsens och Örnsköldsviks kommuns, påpekas behovet av fördjupade studier i kommande skede avseende masshantering, påverkan på vattentäkter, säkerhet och buller mm.

För övrigt framförs värdefulla detaljsynpunkter som kommer att beaktas i det fortsatta arbetet.

8. Utredningsalternativen
I nedanstående beskrivning sammanfattas de viktigaste faktorerna för respektive korridor. För en detaljerad redovisning hänvisas till järnvägsutredningen och till bilaga 5 kompletterande studier.

8. 1 Järnvägsutredningen
I järnvägsutredningen prövades en mängd alternativa lösningar för Botniabanan för delen Stor Degersjön - Gålnäs. Fyra alternativa korridorer blev föremål för fördjupade studier.

Korridorerna innebär:

Alternativ A
Alternativet sträcker sig norr om Hinnsjön, korsar Nätraåns dalgång norr om Västanå och söder om byarna Mjäla och Fors. Förbi Åte kan alternativet få en sydlig sträckning genom byn och en nordlig sträckning mellan Åte och Gälven. Alternativet karakteriseras av en stor andel tunnel samt landbroar vid Västanå och över Nätraån.

Alternativ B
Korridoren sträcker sig söder om Hinnsjön och Kornsjösjön för att därefter svänga av mot norr och passera norr om Åte. Alternativet karakteriseras av stora massförflyttningar, landbroar vid Kornsjösjön och en relativt sett sämre geometrisk standard.

Alternativ F Väst
Korridoren sträcker sig norr om Hinnsjön och Rössjö, söder om Kornsjösjön för att svänga norrut och passera väster om byarna Sörbyn och Åte. Alternativet karakteriseras av en stor andel tunnel och bro.

Alternativ F Öst
Korridoren är identisk med F Väst fram till en punkt strax väster om Nätraån. Här får alternativet en östligare sträckning och passerar norr om Skrikesjön och mellan E4 och Åtessjön. Alternativet karakteriseras av linjesträckningen förbi sjölandskapet längs E4, samt av en relativt stor andel tunnel och bro.

8.2 Kompletterande studier
Under remisstiden har det inkommit synpunkter med förslag till vidarebearbetningar av järnvägsutredningens korridorer. Med anledning av synpunkterna har korridorerna bearbetats, vilket resulterat i att ett antal varianter av tidigare alternativ tagits fram. Dessa varianter benämns:

Alternativ AF Väst och AF öst
Alternativen innebär en kombination av alternativ A väster om Hinnsjöån med alternativ F öster om Hinnsjöån. Förslaget är sedan kombinerbart med F Väst och F Öst vid passagen av Sörbyn och Åte. För det västra alternativet har justeringar gjorts för att minimera tunnelsträckningarna mellan Nätraån och Åte och därigenom minska kostnaderna (AF Väst).
För att mildra det intrång i sjölandskapet vid Åte som AF Öst medför, har även möjligheterna till passage öster om Åtessjön studerats.

Alternativ F 13
Alternativet följer i huvudsak järnvägsutredningens alternativ F. Strävan har varit att förbättra landskapsanpassningen på avsnittet mellan Hinnsjön och Bjällsta.

Alternativ MNO
I ett remissvar från en enskild framfördes möjligheterna att kombinera järnvägsutredningens alternativ B med alternativ F Öst. Förslaget studerades ingående men det konstaterades att bristerna som föranlett utsortering av tidigare studerade alternativ C kvarstod. Även de funktionsbrister som alternativ B medförde kvarstod i MNO. MNO-förslaget är sålunda inte konkurrenskraftigt vid jämförelse med andra alternativ och behandlas därför inte vidare i denna beskrivning.

8.3 Miljökonsekvenser
Miljökonsekvenserna för de olika alternativen har behandlats i järnvägsutredningen. Konsekvensbeskrivningen har koncentrerat sig på genomförbarhet och alternativskiljande faktorer.

För de kompletterande studierna beskrivs endast de skillnader i miljökonsekvenser som föreligger mellan alternativen i järnvägsutredningen och det kompletterande studierna.

Under kapitel 8 Nationella miljömål och miljöbalkens hänsynsregler samt kapitlet 9 Banverkets bedömning redovisas skillnaden mellan korridorernas miljökonsekvenser.

8.4 Teknisk standard och funktion
Alternativ A, F och AF har god teknisk standard. F och AF alternativen har en god geometrisk spridning mellan mötesstationerna vilket medför fördelar ur kapacitetssynpunkt.
Alternativ A har relativt stor skillnad mellan norrgående och södergående tågs gångtider, vilket ger viss störningskänslighet.

Alternativ B har sämre funktion på grund av ogynnsam stations-placering samt sämre geometrisk standard.

Gångtidsberäkningar och kapacitetsbedömningar har utförts vilka ligger till grund för den samhällsekonomiska redovisningen nedan.

8.5 Kostnader och samhällsekonomi.
Kostnaderna för de kompletterande studierna har räknats fram med samma noggrannhetsnivå som de i järnvägsutredningen.

Beräkningarna visar på att alternativ AF Öst blir billigast medan AF Väst blir näst billigast. Byggnadskostnaderna får stor inverkan på det samhällsekonomiska utfallet då vinsterna för trafikeringen är förhållandevis jämförbara mellan alternativen.
Alternativ AF Öst visar på en stor samhällsekonomisk vinst jämfört med övriga alternativ.

I nedanstående tabell redovisas samtliga alternativs kostnader och samhällsekonomiska utfall. I den samhällsekonomiska bedömningen har jämförelse gjorts mot alternativ B.

Tabell: Sammanställning kostnader och samhällsekonomi Botniababan Stor Degersjön-Gålnäs
Alt A

Alt B

Alt F
Väst
Alt F
Öst
Alt AF
Väst
Alt AF
Öst
Alt F13
Öst
Kostnader (Mdr kr) 1,76 1,95 1,96 1,8 1,62 1,53 1,65
Samhällsnytta
(Milj kr)
273

0

-23

165

374

494

347


9. Nationella miljömål och miljöbalkens hänsynsregler

I utredningen beskrivs Botniabanans betydelse för de 15 nationella miljömålen:

Frisk luft
Grundvatten av god kvalité
Levande sjöar och vattendrag
Myllrande våtmarker
Hav i balans samt levande kust och skärgård
Ingen övergödning
Bara naturlig försurning
Levande skogar
Ett rikt odlingslandskap
Storslagen fjällmiljö
God bebyggd miljö
Giftfri miljö
Säker strålmiljö
Skyddande ozonskikt
Begränsad klimatpåverkan

Mål nummer 5, 6, 10, 12, 13 och 14 bedöms inte beröras av Botniabanan. Botniabanan som helhet kommer aktivt att medverka till uppfyllelsen av 3 st miljömål. Detta gäller frisk luft, bara naturlig försurning och begränsad klimatpåverkan. Banan är en viktig länk i ett miljöanpassat transportsystem längs norrlandskusten.

Tre mål motverkas av projektet. Detta gäller målen om levande sjöar och vattendrag, myllrande våtmarker, samt god bebyggd miljö. Vad gäller god bebyggd miljö är det i första hand delmålet buller som motverkas, medan påverkan på övriga delmål är svårt att bedöma i detta skede. Den exakta lokaliseringen, utformningen och valda tekniska lösningar skall bidra till att målen motverkas i mindre omfattning.

En ny järnväg kan inte byggas i detta landskap utan att passera och påverka strandzoner och vattendrag. Målet om levande sjöar och vattendrag motverkas således i alla alternativ. Alternativ B passerar flest vattendrag där järnvägen ligger i skärning. Ingen av dessa bäckar är dock utpekade som värdefulla. Alternativ F Öst, F13 Öst och AF Öst påverkar strandmiljöer längs Åte-, Skrike- och Norrtjärnssjön. Sjöarna och strandzonerna är inte utpekade som värdefulla, men kunskapen om strandzonen är begränsad. Den studerade passagen öster om Åtessjön medför mindre ingrepp i strandmiljöerna. Alternativ A motverkar målet minst.

Målet om myllrande våtmarker motverkas mest av alternativ B, som påverkar flest antal våtmarker och går nära den högt värderade Torsmyran (N206). Korridor A motverkar målet minst, medan andra korridorer motverkar målet något mer. Alternativ A, AF Väst och AF Öst går nära den värdefulla Stormyran (N116).

Målet om god bebyggd miljö kan till viss del anses motverkas av alternativ A, F Öst, F13 Öst och AF Öst, då en ny bullerkälla tillförs bebyggelse som tidigare inte varit utsatt för annat än lokala bullerstörningar. I de nämnda alternativen kommer en ny järnväg också att vara en barriär, som dock kan passeras planskilt på många ställen. Ur ett nationellt perspektiv är ingreppen i bebyggelsemiljöer relativt små, då endast ett fåtal fastigheter blir direkt berörda.

Ytterligare tre mål berörs av projektet, men Botniabanan kan inte sägas motverka eller medverka till måluppfyllelsen. En ny järnväg kan inte byggas utan att skogs- och jordbruksmark tas i anspråk, vilket berör målen levande skogar och rikt odlingslandskap. Samtliga korridorer tar mark i anspråk och i alternativ B, F och AF finns 5-6 nyckelbiotoper i närheten av korridorerna. Dessa kan komma att störas. Viss jordbruksmark skärs av, vilket kan försvåra brukningen, men inga intrång görs i jordbruksmark av betydelse för den biologiska mångfalden.

Målet grundvatten av god kvalitet berörs av projektet. I samtliga alternativ bedöms påverkan och risken för påverkan av Skorpedsåsen och Bjästa vattentäkt som liten och likvärdig. Samtliga sträckningar kan byggas utan negativa konsekvenser för vattentäkten. En förutsättning är dock att grundvatten skyddas i erforderlig omfatt-ning från ev. förorenat dagvatten eller ev. olyckor med farligt gods.

I det fortsatta arbetet kommer Banverket/Botniabanan att upprätta miljöplaner och en miljöpolicy för att tillse att miljöarbetet följs upp och att de negativa miljökonsekvenserna av projektet minimeras.

I arbetet med järnvägsutredningen har Miljöbalkens allmänna hänsynsregler varit viktiga grundstenar. Dessa regler innebär bl a att Banverket skall:

Vid prövning av bl. a tillåtlighet kunna visa att miljöbalkens allmänna hänsynsregler beaktats. Järnvägsutredningen är det skede i planeringsprocessen där konsekvenserna av olika alternativ redovisas och ställs mot varandra. (Miljöbalken MB 2 kap1p.)

- skaffa sig den kunskap som behövs för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. Kunskap har inhämtats dels genom samråd med Länsstyrelse, kommun och organisationer och dels genom fältstudier avseende geologi/geoteknik/hydrogeologi samt kulturmiljö, landskapsbild och naturtyper. (MB 2 kap 2 p.)

- utföra skyddsåtgärder och vidta försiktighetsmått som krävs för att förebygga eller motverka skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I miljökonsekvensbeskrivningen redovisas för respektive studerat alternativ förslag till åtgärder som är möjliga att vidta i kommande planeringsskeden. I den järnvägsplan som senare upprättas för valt alternativ kommer åtgärderna ytterligare att specificeras och läggas fast. (MB 2 kap 3 p.)

- lokalisera järnvägen så att ändamålet kan uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa eller miljön. Grundläggande för hela utrednings och projekteringsprocessen är att hitta en lämplig lokalisering av järnvägen. I järnvägsutredningen har ett stort antal alternativa korridorer studerats. För- och nackdelar med bland annat funktion och miljökonsekvenser har värderats och mindre lämpliga alternativ har sorterats bort. I Järnvägsutredningen och kompletterande studier beskrivs utvärderas de kvarvarande korridorer som bedöms ha bäst förutsättningar för genomförande. (MB 2 kap 4 p.)

- hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning. Hushållningsprinciperna prövas på denna översiktliga nivå genom att konsekvenserna av olika alternativ beskrivs i järnvägsutredningen. Ett påtagligt exempel är att en god massbalans eftersträvas längs korridorerna, vilket gör att över/underskottsmassor minimeras. Tillräckligt stor mängd bergmassor av erforderlig bergkvalitÈ för anläggningens uppbyggnad bedöms finnas i samtliga korridorer. (MB 2 kap 5 p.)

- undvika att använda kemiska eller biotekniska produkter som kan befaras medföra risker för människors hälsa eller miljön. Frågor om produktval utreds i järnvägsplanen, i bygghandling och vid byggande. (MB 2 kap 6 p.)

- ansvara för att eventuella skador och olägenheter som uppstår avhjälps i den omfattning som kan anses vara rimligt, eller att skadan ersätts. Förslag till åtgärder för att motverka eller avhjälpa skador redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen. De åtgärder som senare läggs fast och utförs i kommande skeden syftar till att minimera riskerna för att skador och olägenheter uppkommer. (MB 2 kap 8 p.)

10. Banverkets bedömning

10.1 Allmänt
Utgående från järnvägsutredningen och de kompletterande studierna har de olika korridorernas effekter avseende miljö, funktion, kostnader och samhällsekonomi vägts samman. I det följande redovisas Banverkets bedömning för Botniabanan delen Stor Degersjön - Gålnäs.

10.2 Alternativen

Tabell: Sammanställning av alternativ. Samhällsnyttan för samtliga alternativ ställs i förhållande till samhällsnyttan av alternativ B.
Alt A

Alt B

Alt F
Väst
Alt F
Öst
Alt AF
Väst
Alt AF
Öst
Alt F13
Öst
Kostnader
(Mdr kr)
1,76 1,95 1,96 1,8 1,62 1,53 1,65
Samhällsnytta
(Milj kr)
273

0

-23

165

374

494

347

Total längd (km) 31,8 35,2 35,5 35,4 36,0 36,0 35,4
Tunnel (m) 10400 5300 7500 6300 8020 7200 7500
Bro (m) 2500 3300 4500 3300 1285 1000 1100

Alternativ i järnvägsutredningen
Alternativ A är det genaste alternativet och medför de kortaste gångtiderna. Spridningen mellan mötesstationerna är dock ojämn vilket ger viss störningskänslighet beroende på stora differenser mellan norr- och södergående tåg. Förslaget ger de största konsekvenserna i boendemiljö, kulturmiljö och landskapsbild.

Alternativets längd uppgår till 31,8 km med 10,4 km tunnel och 2,5 km bro.

Byggnadskostnaderna uppgår till 1760 miljoner kronor och den samhällsekonomiska nyttan blir, jämfört med alternativ B, +273 miljoner kronor.

Alternativ B har ogynnsamma mötesstationsplaceringar med längsta avstånd 13,8 km. Förslaget innebär stora massöverskott och dålig landskapsanpassning. Alternativ B innebär störst påverkan på naturmiljöer men minst på boendemiljöer.

Alternativets längd uppgår till 35,2 km med 5,3 km tunnel och 3,3 km bro.
Byggnadskostnaderna uppgår till 1950 miljoner kronor och den samhällsekonomiska nyttan är den näst sämsta av de studerade korridorerna.

Alternativ F Väst har jämn spridning mellan mötesstationer och ger fördelar ur kapacitetssynpunkt. Möjligheter finns för lokalisering av kompletterande mötesstation. Dock ger detta ökad inverkan på omkringliggande miljöer. Få boendemiljöer påverkas av sträckningen och alternativet innebär minst intrång i kulturmiljöer.

Alternativets längd uppgår till 35,5 km med 7,5 km tunnel och 4,5 km bro.

Byggnadskostnaderna uppgår till 1960 miljoner vilket är den högsta på sträckan. Den samhällsekonomiska nyttan är också den lägsta med -23 miljoner jämfört med alternativ B.

Alternativ F Öst har liksom F Väst jämn spridning mellan mötesstationer och har samma fördelar ur kapacitetssynpunkt. Alternativet ger möjligheter till placering av kompletterande mötesstationer. Inverkan på boende- och kulturmiljöer varierar längs sträckan och bedöms som stor vid Skrike- och Åtessjön. Den påverkan på dessa sjöar som den befintliga väg E4 medför gör att järnvägens intrång bedöms som mindre än i alternativ A.

Alternativets längd uppgår till 35,4 km med 6,3 km tunnel och 3,3 km bro.

Byggnadskostnaderna uppgår till 1800 miljoner och den samhälls-ekonomiska nyttan blir +165 miljoner jämfört med B.

Alternativ i kompletterande studier:
Alternativ AF Väst har något längre mellan mötesstationer än järnvägsutredningens F- alternativ. Spridningen är dock symmet-risk och alternativet har liknande fördelar ur kapacitetssynpunkt som övriga F-alternativ. Landskapsanpassningen förbättras jämfört med järnvägsutredningens alternativ på sträckan mellan Hinnsjöån och Bjällsta. Alternativet får dock sämre anpassning på sträckan mellan Nätraån och Gålnäs vilket sammantaget ger sämre land-skapsanpassning för alternativet än för alternativ F Väst. Alternativet har sämre förutsättningar för kompletterande mötes-stationer än F Öst. Ingreppen i boende- och kulturmiljöer bedöms som stora vid Åte, Sörböle och Åtessjön.

Alternativets längd uppgår till 36,0 km med 8,0 km tunnel och 1,3 km bro.

Byggnadskostnaderna uppgår till 1620 miljoner och den samhällsek-onomiska nyttan till +374 miljoner kronor jämfört med alternativ B.

Alternativ AF Öst ger samma fördelar som AF Väst avseende funktion och kapacitet. Alternativet ger möjlighet till lokalisering av ytterligare en mötesstation. En sträckning väster om Åtessjön medför ingrepp i boende- och kulturmiljöer vid Skrike- och Åtessjön.
Om passagen av Åtessjön däremot sker på sjöns östra sida finns förutsättningar för att minska intrånget i strandzonen och i bebyggelsemiljöerna. En sådan lokalisering ger dock en sämre funktion och landskapsanpassning

Alternativ AF Öst har en längd som uppgår till 36,0 km med 7,2 km tunnel och 1,0 km bro.

Byggnadskostnaderna är de lägsta på sträckan och uppgår till 1530 miljoner och den samhällsekonomiska nyttan är högst och uppgår till +494 miljoner kronor jämfört med alternativ B.

Alternativ F13 Öst och Väst har samma fördelar avseende mötes-stationernas placering som övriga F-alternativ. Landskapsanpass-ningen ökar på sträckan mellan Hinnsjöån och Bjällsta. Ingreppen i känsliga miljöer bedöms som likvärdiga som för alternativ F Öst och F Väst. Alternativet går att kombinera med AF Väst´s sträckning mellan Nätraån och Bjällsta.

Alternativ F13 Öst:s längd uppgår till 35,4 km med 7,5 km tunnel och 1,1 km bro.

Byggnadskostnaderna uppgår till 1650 miljoner och den samhällsek-onomiska nyttan till +347 miljoner kronor jämfört med alternativ B.

10.3 Slutsatser
Alternativen B ger den näst högsta kostnaderna och den näst lägsta samhällsekonomiska nyttan. Alternativ B ger dessutom påtagliga intrång i naturmiljöer och lägre banstandard. På grund av detta anser Banverket att B inte är konkurrenskraftigt jämfört med övriga alternativ. Ett avfärdande av alternativ B stöds i remissvaren från bl. a Länsstyrelsen, Örnsköldsviks kommun samt SJ.

I järnvägsutredningen framstår korridor A som den mest fördel-aktiga lösningen ur funktions-, kostnads- och samhällsekonomisk synpunkt. I samband med de kompletterande studier som utförts under samrådstiden har bearbetningar utförts som kombinerar A med F-alternativet. Det som talar emot A är ingreppen i odlingslandskap, boende- och närrekreationsmiljöer. Då ekonomiskt och funktionsmässigt goda lösningar finns som inte medför lika stora intrång kan det inte anses vara motiverat att gå vidare med alternativ A, vilket även har konstaterats av Örnsköldsviks kommun och Länsstyrelsen.

Alternativ F Väst är det dyraste alternativet som ger långa sträckor med tunnlar och broar och ger den lägsta samhällsekonomiska nyttan. Alternativet är förhållandevis skonsamt mot boende- natur- och kulturmiljöer. F Väst är kombinerbart med de förbättringar som de kompletterande studierna visat i alternativ AF söder om Nätraån. På sträckan mellan Nätraån och Gålnäs är byggnadskostnaderna för F Väst 160 miljoner högre än F Öst. Övriga alternativ medför dock inte så mycket större intrång att F Väst kan konkurrera med dem, med sin högre anläggningskostnad och dåliga lönsamhet. Alternativ F Väst kan därför avföras.

I de kompletterande studierna har förslagen AF Öst och F13 Öst framkommit. Alternativen medför jämförbara miljökonsekvenser som alternativ F Öst. Landskapsanpassningen är dock bättre på sträckan mellan Hinnsjöån och Bjällsta. Ur funktions och kapacitetssynpunkt är AF Öst, F13 Öst och F Öst jämförbara. Skillnaderna i byggnadskostnader och samhällsekonomiskt utfall är däremot stora med AF Öst som bästa alternativ följt av F13 Öst. Banverket anser därför att alternativ F Öst inte är konkur-renskraftigt jämfört med AF Öst och F13 Öst. F13 Öst medför inga fördelar i något avseende jämfört med AF Öst och Banverket anser, med stöd av skillnaderna i byggnadskostnader och samhällsekonomi, att även F13 Öst kan sorteras bort.

AF Öst och AF Väst utgör det bästa respektive näst bästa alternativet ur funktions-, byggnadskostnads - och samhällsekonomisk synpunkt. I ett ställningstagande mellan dessa alternativ skall en skillnad i kostnader på 90 Mkr ställas mot de olika miljökonsekvenser som lösningarna för med sig.
I denna jämförelse medför alternativ AF Öst störst konsekvenser med avseende på närrekreationsmöjligheter ( Åtessjöns badplats) om järnvägen lokaliseras till sjöns västra sida. Dessa konsekvenser kan undvikas om passagen däremot sker på den östra sidan av Åtessjön. Både alternativ AF Öst och AF Väst medför ökade barriäreffekter mot sjölandskapet. AF Väst tillför en ny kraftig barriär genom Åte, medan AF Öst antingen förstärker den befintliga barriären mellan sjöarna och byarna väster om E4, eller skapar en ny barriär öster om Åtessjön. AF Väst förutsätter bro över E4 och medför störst konsekvenser för landskapsbilden genom den höga banken genom Åte och bron. Konsekvenserna för boendemiljön bedöms vara likvärdiga för båda alternativen eller något mindre för AF Öst, beroende på om järnvägen lokaliseras öster eller väster om Åtessjön. På grund av de högre kostnaderna, det större intrånget i landskapsbilden och på grund av övrigt likvärdiga miljökonsekvenser jämfört med AF Öst anser Banverket därför att AF Väst inte kan konkurrera med AF Öst.

Utgående från de studier som utförts i järnvägsutredningen, de kompletterande studierna, inkomna remissyttranden samt genomförda samråd bedömer Banverket att AF Öst, med möjlig passage öster eller väster om Åtessjön, är det alternativ som bäst uppfyller kraven på god miljö, god ekonomi och god funktion för Botniabanan delen Stor Degersjön - Gålnäs.

11. Tillåtlighetsprövning
Banverket lämnar nu ärendet till regeringen för tillåtlighetsprövning enl 17 kap ß1 Miljöbalken. Under prövningstiden kommer förberedande arbeten för järnvägsplan att utföras inom den korridor som Banverket valt och som ligger till grund för regeringens prövning.
Den slutgiltiga järnvägsplanen tas fram efter regeringens beslut om tillåtlighet.

12. Riktlinjer för fortsatt arbete
Under förutsättning att regeringen beslutar att tillåta utbyggnad av järnvägen inom den korridor som Banverket har valt kommer en järnvägsplan att upprättas för att mera detaljerat lägga fast järnvägsanläggningens läge och utformning. I efterföljande projekteringsskede skall fördjupade studier utföras avseende bl a följande frågor:

Övergripande säkerhetspolicy för Botniabanan samt fördjupad säkerhetsanalys och riskinventering.
Fördjupade geotekniska och geologiska undersökningar.
Fortsatta fältundersökningar i syfte att klargöra bergkvalité och att finna optimalt nyttjande av bergmaterial.
Masshantering där massbalans eftersträvas och omhändertagande av överskottsmassor ägnas särskild uppmärksamhet. Vid massförflyttningar kommer bl a korta transportsträckor att eftersträvas.
Fördjupade hydrogeologiska undersökningar av berörda vattentäkter och tunnlar/skärningar. Bl. a. Bjästa vattentäkt och tunneln norr om Hinnsjön, samt genom Ramstoberget.
Fördjupade studier avseende buller och barriärer i syfte att lindra påverkan på boende, friluftsliv och vilt. Särskild vikt kommer att läggas vid utformningen av åtgärder bl. a. vid byarna i närheten av Åtes-, Norrtjärns- och Skrikesjön, samt vid Kornsjösjön, Jämtsborg och Drömmebäckarna.
Fördjupade studier avseende påverkan på omgivningen under byggtiden.
Fördjupning av utförd viltinventering, samt naturinventering inom den valda korridoren.
Fördjupade studier avseende utformning av ersättningsvägar och lokalisering av planskilda korsningar.
Ekonomi, teknisk standard och funktion


Banverket
Bo Bylund, GD
Till startsidan

Botniabanan AB, Box 158, 891 24 Örnsköldsvik.
Besöksadress: Strandgatan 7 Tel: 0660-29 49 00, fax: 0660-29 49 10
Trafikverket, Box 809, 971 25 Luleå. 

Om Cookies