| Moment |
Ansvarig |
Tid |
| |
|
|
| Idé och debatt |
Olika intressenter |
|
Idéstudie
Analys av behov, trafikunderlag och liknande. |
Olika intressenter |
1980-talet |
| Beslut om förstudie |
Banverket |
1990-talet |
Förstudie
Här studeras korridorer för järnvägssträckningar som är genomförbara med rimliga konsekvenser för funktion, miljöpåverkan, teknik, ekonomi, etc. Skapar underlag för att ta ställning till om man ska gå vidare eller inte. |
Banverket
Remiss och samråd: kommuner, länsstyrelser, trafikutövare, berörda, med flera. Länsstyrelsen bedömer om betydande miljöpåverkan uppstår. |
1-2 år |
Järnvägsutredning
Alternativa korridorer utvärderas mer i detalj för att ge underlag att välja den lämpligaste korridoren. Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) görs och ska godkännas av länsstyrelsen. Brett samrådsförfarande. Järnvägsutredningen ställs ut. Allmänna intressen väger tungt. |
Banverket
Remiss och samråd: kommuner, länsstyrelser, trafikutövare, intresse- organisationer, berörda med flera. |
2-4 år |
|
Tillåtlighetsprövning
Stora infrastrukturprojekt tillåtlighetsprövas av regeringen enligt den sk miljöbalken. Prövningen avser den miljöpåverkan som anläggningen medför. Botniabanan, sträckan från Nyland till Arnäs, fick regeringens godkännande den 20 juni 2001. Till beslutet kopplas ett antal villkor. Sträckan Husum-Nordmaling godkändes av regeringen den 30 maj 2002.
|
Regeringen |
1,5-2,5 år |
Järnvägsplan
Järnvägen utformas i detalj inom den godkända korridoren. Järnvägens utformning anpassas i möjligaste mån efter miljön. Skyddsåtgärder fastställs, markbehov anges. Bred samrådsprocess. Järnvägsplanen med MKB ställs ut. Enskilda intressen väger tungt. Järnvägsplanen ska överensstämma med kommunala detaljplaner. Lag om byggande av järnväg reglerar hur arbetet och redovisning ska ske. |
Banverket
Remisser. Samrådsmöten med berörda. Offentliga möten. |
1-2 år |
MKB
En viktig del är den sk miljökonsekvensbeskrivningen (MKB). Genomförs i en samrådsprocess för att ge så brett beslutsunderlag som möjligt från miljö- och hälsosynpunkt. MKB:n redovisar den planerade järnvägens påverkan på människors hälsa och miljö samt hur den inverkar på hushållningen med naturresurser. |
Banverket |
|
Utställelse
Järnvägsplanen ställs ut för att framför allt sakägarna ska få studera förslaget och komma med synpunkter. Om den utställda planen ändras ges de som berörs möjlighet att på nytt lämna synpunkter. |
Banverket
Materialet sammanställs och går till länsstyrelsen för yttrande. De inkomna synpunkterna sammanfattas och besvaras av Banverket. Sammanställningen skickas till dem som lämnat synpunkter som på nytt kan inkomma med synpunkter. |
ca 6 månader |
Fastställelse/Laga kraft
När utställelsen avslutats fattar Banverket beslut om att fastställa den utställda och reviderade planen. Alla sakägare underrättas om beslutet och ges möjlighet att överklaga. Om planen överklagas är det regeringen som avgör och därefter kan planen vinna laga kraft, alternativt går den tillbaka till Banverket för vidare bearbetning. När planen vunnit laga kraft kan marklösen ske. |
Banverket & Regeringen |
|
Detaljprojektering
Detaljprojekteringen syftar till att i detalj slå fast för den blivande entreprenören hur järnvägen ska utföras. I samband med detta sker samråd för de sakprövningar av broar, tunnlar mm som görs enligt Miljöbalken. Detaljprojekteringen görs av Botniabanan AB. |
Botniabanan AB |
|
Bygge
Varje delsträcka genomgår den långa planerings- och beslutsprocessen. Först när detta är klart tar Botniabanan AB över ansvaret för byggandet av järnvägen. |
Botniabanan AB |
Byggtid 2-4 år beroende på etappindelning |
| Hela Botniabanan blev klar 2010. |